Tanken föddes när jag hörde en podcast nyss med Sverige-VDn för LinkedIn, Lisa Gunnarsson, som pratade om deras initiativ att skapa en LinkedIn-profil för varje nyanländ som kom till Sverige. Jag gillade det här tänket skarpt och ville spinna vidare på det för att också kunna skapa ekonomiska förutsättningar för nyanlända, i hopp om att minska klyftorna något.
Steg 1 och 2 för integration är så klart språkkunskap och att personen i fråga ska ha ett jobb. Men på nästa nivå så tycker jag också det handlar om att skapa förutsättningar för sparande och att jämna ut inkomstnivåer över tid. Speciellt får detta vikt då vi nu prisat bort de mindre bemedlade ifrån många centrala områden på den svenska bostadsmarknaden.
För att göra det enkelt tänker jag applicera samma tänk här som jag presenterat under ämnet "Hur blir man rik?". I korta drag så är det ett nybörjarupplägg som bygger på ett månadssparande i indexfonder (såsom Avanza Zero). Det här kräver ju egentligen inte mer förkunskap än att du ska kunna klicka på en mus och ha ett svenskt personnummer.
Jag tvingas göra lite antaganden här för att kunna illustrera mitt exempel. Jag utgår från att det är en yngre vuxen i 18-årsåldern som kommer hit och som fått asyl beviljad. Den här personen kan alltså skapa ett eget aktiekonto utan målsmans tillåtelse.
Men hur ser möjligheten ut för nyanlända att göra detta, hur ser deras ekonomiska förutsättningar ut?
Enligt migrationsinfo.se så får en nyanländ, ensamstående, svensk som fått asyl beviljad maximalt 308 kr/dag i etableringsersättning. Ovanpå detta kan man även få bostadsersättning på upp till 3 900 kr/månad. Sammanlagt kan man alltså få maximalt 13 448 kr/månad. Det här är en hel del pengar att hantera för en enskild person. Ett månadsspar på exempelvis 500 kr/månad i det här läget känns inte alls orealistiskt att föreställa sig. Sparar man den här summan varje månad och räknar på en avkastning om 8 % årligen så har man på 10 år hunnit samla ihop till 90 000 kronor. Det här är inte en struntsumma och skulle kunna betyda oerhört mycket för den enskilde individen. Kan man dessutom få in den här personen i ett avlönat arbete så kan den här summan så klart ökas på rejält, vilket gör att den ekonomiska boosten blir mycket större.Här skulle jag vilja få in någon sorts formaliserad process för att lära alla nya personer i Sverige, i den mån det krävs, grundläggande koncept kring ränta och vad det innebär att spara för framtiden. Genom den här utbildningen och ett automatiskt månadssparande tror jag att man på ett proaktivt sätt kan stärka personernas självförtroende, förmåga att integreras och minska deras sårbarhet.
Kul uppslag och relevant! Just nyanlända är en grupp som om man får generalisera lär få kämpa betydligt mer än andra att komma in på arbetsmarknaden. Naturligtvis legitima skäl som sämre språkkunskap och lägre utbildningsnivå men även otrevliga skäl som främlingsfientlighet.
SvaraRaderaAntar vi att den gruppen kommer ha sämre lön än genomsnittet vilket är högst troligt finns det alla skäl i världen att snabbt genom dom en genväg till en anständig ekonomisk trygghet.
Sen finns det ju stora kulturella problem (här är jag fördomsfull) men Svenskar använder kort, tyskar kontanter. Afghaner lär föredra kontanter framför ett avanzakonto till en början i alla fall, men får man till rutinen så lär staten och de nyanlända ha alla skäl att uppmuntra ett eget sparande.
Kul att tanken uppskattas. Ja, när man sammanfattar alla utmaningar en nyanländ ställs inför så förstår man att det ligger en ganska stor tyngd över axlarna på många. Jag ser det också som troligt att lönen kommer vara lägre än genomsnittssvensken och därför måste man ge dem en extra skjuts i form av utbildning kring ekonomi för att man ska kunna närma sig någon sorts jämvikt i vart fall.
RaderaDet kan säkert föreligga lite kulturella skillnader kring kontanthantering som i många länder grundar sig i ett bristande förtroende för institutioner. Hoppas och tror att även detta kan överbryggas av rätt utbildning i samband med att ett sparande initieras.
Evig optimist! :)
Det är bra o kloka tankar. Jag skulle vilja utöka målgruppen till alla i svenska grundskolan. Gemene man behöver definitivt förbättrad grundläggande ekonomisk kunskap. Ämnet bör även återfinnas på SFI. En bred kompetenshöjning helt enkelt. Även kunskap om lån och ränta på ränta åt fel håll behöver ingå. Om knappt folk födda i Sverige förstår kreditkostnader hur ska folk födda och uppvuxna i andra länder kunna begripa det?
SvaraRaderaJäkligt sant, man ska inte göra sig lustig över hemkunskapen som fyller ett viktigt syfte. MEN det där momentet när man fick möblera sin egen lägenhet från Ikea-katalogen utifrån en fast budget var ju helt onödigt. Som att man inte skulle märka själv att pengar inte räcker till allt när man är 18-22 och ska flytta hemifrån.
RaderaBättre att lägga den tiden på ekonomikunskap, och nej det räcker inte med att ung privatekonomi kommer till skolan och informerar i 60 min även om dem så klart gör ett jättebra jobb.
Håller med er båda och får tyvärr avslöja att jag inte ens fick privilegiet att möblera min egen lägenhet efter en fast budget i hemkunskapen - det var att baka vaniljdrömmar för hela slanten istället.
RaderaJag hade varit djupt tacksam om grundläggande räntekoncept och handfasta möjliga steg för sparandet hade funnits som ung. Lämnar man detta upp till sina föräldrar eller närstående så blir det nog lätt att samma mönster upprepar sig i generationer. Viktig fråga detta!