Hitta din ekonomiska sweetspot!

Efter att jag optimerade mina fasta kostnader under 2018, så började jag genast kolla på hur hög min sparkvot skulle kunna bli. Jag förstod ju att via en hög sparkvot så var vägen till finansiell frihet spikrak. Det här var ju tokigt motiverande och jag satte mig av på en jakt efter den högsta möjliga sparkvoten och kunde ibland överstiga 70% vissa månader vid extraordinära inkomster och frugala val i övrigt. Men det fanns ett problem med detta, och det problemet var bristen på systematik och balans över hela året. Lösningen på det? Ja, det är just det vi ska snacka om idag.

Hur man hittar ett sparande som funkar året runt

Det är vansinnigt motiverande med sparkvoter på 70, 80, 90 (!) procent enstaka månader. Men när du månaden därpå landar på ödmjuka 15 procent, så kanske det är dags att se över ditt upplägg för sparandet. Har du en förutsägbar lön (dvs inte för stor rörlig del som vissa säljare kan ha), så bör du automatisera sparandet så att det ligger en balanserad nivå sett över hela året. 

Och hur bestämmer du då en rimlig sparkvot över hela året? Som tur är så har du faktiskt all information du behöver för detta redan nu. Det handlar helt enkelt om att kolla på dina totala utgifter under föregående år och anpassa ditt automatiska sparande efter detta. 

Exempel:

• Dina totala utgifter (inkl bostad, transport, mat...ja, allt) under 2020 var 12 000 kr/månad
• Din månadslön efter skatt ger dig 24 000 kr/månad
• Givet att du inte planerar att öka dina kostnader, kan du alltså sätta en 50% sparkvot för dig själv (50% sparkvot gör dig faktiskt ekonomisk fri på bara 17 år)

I de flesta fall så kommer man inte att spara 12 000 kr/månad direkt i fonder eller aktier. Utan i de flesta fall så delar man upp sina 12 000 kr på amortering av bolån, amortering av CSN eller buffertsparande (om man inte redan har detta på plats). Det är alltså det totala sparandet som ska utgöra 50% av dina inkomster.

Vissa månader kommer 50% att vara en barnlek att uppnå, medan månaderna kring semester (sommar och jul) tenderar att bli mer utmanande. Hemligheten ligger alltså i att ha gjort sin hemläxa på förhand, och gärna vara lite pessimistisk i prognosen, så att man inte sparar mer än man kan på ett helt år. 

Sedan så är det också väldigt viktigt att inte nalla på det eventuella överskottet man får under de månader när man spenderar mindre. De här pengarna ska helt enkelt ligga kvar där för att klara av sparandet under tuffare månader - för det kommer garanterat sådana också. 

Olika sparkvoter för olika faser på frihetsresan

Jag läste någonstans om tre olika faser på resan mot ekonomisk frihet: 

1. Uppbyggnadsfasen
2. Målfasen
3. Frihetsfasen

Uppbyggnadsfasen känns ganska självförklarande. Det är här du är aggressiv i ditt sparande och lägger mycket tid och kraft på att förbättra din ekonomi, smått som stort. Den här fasen är otroligt viktig för att få bollen i rullning och för att äntligen få ränta-på-ränta effekten på sin sida. Här tenderar man att vara lite mer aggressiv i sitt sparande och maxa detta under varje enskild månad. Det tar mycket tid och energi att nå den första miljonen, medan miljon nummer två tenderar att gå mycket snabbare. Det var definitivt min känsla när jag nådde miljon #2 i alla fall. Och slitet under det här fasen kommer att ge dig kunskap och rutiner nog att börja automatisera din ekonomi och känna dig trygg i din strategi. 

Målfasen infinner sig när du upplever att du börjar närma dig ditt mål och ser på ditt kapital som ett medel som i största möjliga mån ska börja sköta sig själv. Efter all den tid man lagt på att optimera sin ekonomi i uppbyggnadsfasen, så är man trygg i sin strategi och vill bara automatisera sin ekonomi för att lägga fokus på annat. Ekonomin kan vara en hobby, men är främst bara ett medel för att tillgängliggöra tid för andra saker. Här skulle jag själv säga att jag är idag och att jag därmed hittat den sparkvot som kommer fungera för mig under 2021.

Frihetsfasen infinner sig när du är i mål med din ekonomiska resa och inte längre behöver gå till ett kontor för att sätta potatis på bordet. Eftersom jag ännu inte är här, så upplever jag det som svårt att förutspå vilken sparkvot man kommer sikta på här (om ens någon?). Jag får be att återkomma till detta längre fram, men för min egen del kommer jag hålla koll på tips från Livsoptimering kring sätt att leva ett hälsosamt liv. Jobba kommer man vilja göra, men kanske mer på projektbasis vilket inte tillåter samma nivå av automatisering. Så ser jag på det just nu. Kanske att vi har någon ekonomisk frihetsgeneral som redan är i mål och vill fylla i tomrummet här?

60% sparkvot är min melodi

För målfasen, som jag själv anser mig befinna mig i just nu, så ser jag att 60% är en väl avvägd sparkvot. Sett till förra årets utgifter, och med en viss höjd tagen för ökade semesterkostnader under senare delen av 2021, så kommer det vara ganska enkelt för mig att uppnå. Jag kommer enligt planen att putta in 22 500 kr i min aktieportfölj varje månad direkt i samband med löning, vilket ger mig 270 000 kr sett över hela året i nyspar för aktier. Sedan så finns det ju även sidoinkomster att sätta in på aktiekontot, men de får bli en bonus helt enkelt. Men att mitt nyspar för 2021 i aktier landar på 300 000 kr eller mer, ser jag som högst realistiskt. Det är jag grymt stolt över!

Nu gäller det bara att hålla i pengarna som blir över under månaderna mar-jun + sep-nov, så att de medel som jag räknat med för sommarsemestern + jul finns kvar. Att få stresstesta sitt eget system, vilken ynnest 😆. Men jag känner mig trygg i mina beräkningar och det kommer tillåta mig att lägga pengar på allt kul som jag vill göra utan att behöva göra avkall på något. För man vill ju ha ett kul liv där man kan lägga pengar på det man gillar och som skapar värde utan tillstymmelse till magknip. Och där är jag nu. Det känns fantastiskt befriande!

Automatisering av sparandet gör dig till en bättre investerare

En tydlig fördel med att automatisera sitt sparande och att bara köpa mer aktier i samband med lön är att du, förhoppningsvis, inte loggar in på ditt ISK alltför ofta och lockas till att göra för många affärer. En tråkig och stadig strategi som detta över tid kommer alltid vinna. Överdriven handel på kortsiktiga nyheter har stjälpt mig flera gånger och den enda som vunnit på det är min nätmäklare. Steady wins the race och med det här upplägget har jag tydligt stärkt mina chanser att vinna. And so can you! 

Alright, vad tycker ni om mitt upplägg? Har jag hittat rätt här eller finns det fog för kritik?

Utsikterna för Infrea under 2021 och framåt

För en vecka sedan nu, så hade jag den stora äran att få sitta ned och diskutera Infrea tillsammans med deras VD Tony Andersson. Vi diskuterade då igenom hur de, i egenskap av att vara en industrigrupp inom infrastruktur, söker upp potentiella förvärv och sedan tar hand om dem. Den här veckan tar vi och kollar på det kanske allra mest spännande, nämligen potentialen i att äga Infrea som aktie. 

Alright, Tony! Nu när vi vet mer om hur Infrea förvärvar bolag är jag nyfiken på – hur stor ägarandel vill Infrea ha i bolagen ni förvärvar? Och hur påverkar den faktiska ägarandelen er möjlighet att realisera potentialen som ni ser i den svenska marknaden? 

Vi söker alltid ett hundraprocentigt ägarskap i alla våra bolag och så ser det också ut i dagsläget. Konkret är det enklare om våra förvärv väljer att bli helägda av Infrea. Med minoritetsposter i dotterbolagen blir det alltid lite mer komplicerat. Till exempel är det då inte lika lätt att komma åt kassaflödet. Och det samma gäller även investeringar i dotterbolagens verksamhet, det är självklart mer intressant när du äger hela bolaget. Sen har det varit så ibland att vi köpt bolag i två steg. Där vi kanske köper 70 procent i omgång ett och inom sex till tolv månader köper resterande 30 procent. Men målsättningen är alltid att köpa hela bolaget.

Ok! Om vi nu tar och kikar på potentialen i er nisch på den svenska marknaden, vilka möjligheter ser du för Infrea? 

Som vi pratat om tidigare när vi setts du och jag, är infrastruktursmarknaden till stor del okonsoliderad och fragmenterad – alltså att det finns en mängd mindre bolag som är aktiva på marknaden.  Det finns bland dem omkring 900 bolag som ligger inom vårt förvärvsspann på 30-300 miljoner kronor – så det är ju en del i potentialen för oss. Att det finns stora möjligheter att hitta fler fina bolag till Infrea-koncernen. Sen visar våra analyser att marknaden vi jobbar mot här i Sverige omsätter cirka 90 miljarder kronor. Det är den marknaden vi finns på och det är här vi jobbar och vill ta större marknadsandelar. Och historiskt sett är infrastruktur en mer stabil marknad relativt många andra, det har vi sett även nu under pandemin Covid-19. Vi tror heller inte att det här kommer att förändras nämnvärt de kommande åren, även om möjligheterna till att marknaden skulle öka i omfattning kanske mattas av tillfälligt i dagens rådande ekonomi. 

Not. Infreas egen uppskattning av marknadens storlek. Infreas segment och affärsområden som de rapporterar enligt är Mark & Anläggning samt Vatten & Avlopp. Utbrytningen av asfalt i uppskattningen används endast i affärsutveckling och marknadsanalys och är inte ett rapportsegment.

Vilken roll spelar politiken i att stimulera marknaden? Det är ju inte direkt sällan som man hör talas om att en demokratisk president i USA bl.a. kommer ha en positiv inverkan på arbetslöshetssiffrorna via infrastruktursatsningar?

Ja det där är intressant och viktigt. Vi hoppas att infrastruktur alltid ska vara ett självklart område att satsa på från politiskt håll här i Sverige. Och när vi nu så att säga ska ”kicka igång” Sverige AB efter den här krisen, som pandemin satt igång och som vi är mitt uppe i, blir det extra viktigt. Det brukar normalt vara så att staten, även vår svenska, satsar på investeringar i infrastrukturprojekt just för att få fart på ekonomin. Men som situationen är nu med den statsskuld vi dragit på oss – och även hela vårt parlamentariska läge som påverkar – då är det såklart svårt att veta hur de tänker prioritera framöver. Sen är ju val igen nästa år, så vi lär snart se var de olika partierna lägger sitt ”valfläsk” den här gången. 

Men det är ju ett faktum att vi har en eftersatt infrastruktur i hela landet både sett till utbyggnad och sett till underhåll.  Så oavsett vem som har den politiska makten efter valet måste de definitivt stärka upp den svenska infrastrukturen. Det finns det studier som visar. 

Det finns även andra faktorer som kan påverka behoven av satsningar. En skulle exempelvis kunna vara att den växande e-handeln även ökar påfrestningarna på vägnätet, genom alla transporter lokalt och regionalt. En annan är vår befolkningsökning som medför växande städer vilket kan resultera i större miljöproblem om underhåll och utbyggnad eftersätts.  Det kommer att ställa högre krav på befintlig infrastruktur och det kommer att krävas betydande investeringar för att upprätthålla och även förbättra den standard vi har idag. Här hoppas vi självklart att vi som koncern befinner oss på rätt plats geografiskt för att ta del av de projekten som skapas. 

Nu när jag ändå sitter här med dig och tar mig friheten att ställa frågor som den idiot jag är. Om du skulle beskriva för en nybörjare i branschen vad som faktiskt menas med att ”staten investerar i infrastruktur”. Vad innebär det i praktiken? 

Det är staten – det vill säga regeringen  - och våra kommuner runt om i landet som budgeterar och planerar investeringar i infrastruktur. De prioriterar det underhåll och de kommande utvecklingsprojekt som de vill lägga på sin agenda. Det här kan ske via kommunala bolag eller statliga verk som till exempel Trafikverket eller Banverket och så vidare. Samtidigt ska vi inte glömma privata aktörer inom till exempel skogsindustrin, hamnar, lager- och logistikcenter. De behöver också göra betydande investeringar för att utveckla infrastrukturen de själva äger eller har tillgång till för att den egna produktionen ska flyta på bra och utvecklas. Vi har även exploatörer inom fastighetssidan som konstant letar efter ny mark att bygga ut eller upp samhällen på. Så det är inte bara stat och kommun som investerar. Det finns många som inser att de själva blir mer effektiva i sin verksamhet – och därmed mer lönsamma – med en fungerande infrastruktur på plats.

Ja, politik är verkligen spännande. Det blir intressant att följa utvecklingen här! Tillbaka till er – vad har Infrea för avkastningsmål per år? Och hur ser du på era möjligheter att leva upp till dem?

Vi strävar efter att varje år bli lite bättre än det förra. Vi drivs av att göra ett bra jobb genom att leda våra bolag på bästa sätt och göra bra förvärv när tillfälle ges. Nu har vi ju ganska nyligen presenterat vår Bokslutskommuniké för 2020 (publicerade den 19 februari) och där kunde vi rapportera att vi ökade vår nettoomsättning med 48 procent sett till helåret och nu ligger den därmed på 905 miljoner kronor – så där nådde vi långt över målet att vi ska växa 20 procent per år. 

Vårt soliditetsmål är på 30 procent och under 2020 låg den på ett genomsnitt om 43 procent. Sett till avkastning och utdelning är det styrelsen som leder och styr arbetet. När vi presenterade bokslutskommunikén meddelades i den att styrelsen föreslår att ingen utdelning lämnas för 2020 – vilket är ansvarsfullt med tanke på dagens rådande läge.

Min personliga dröm är att när man pratar om infrastruktur då skall man tänka på Infrea. Vi har en bit kvar dit men vi är på väg. För det är ju så att vi tror att samhällen som fungerar utvecklas mer hållbart och framgångsrikt — till platser där vi trivs, lever och vill vara. Det är det vi drivs av.

Och därmed tackar jag dig Tony för din tid den här gången och ser fram emot att fortsatt följa resan. Potentialen för att vara ett bra innehav i portföljen finns verkligen där i mitt tycke (annars vore det väl dumt att äga aktien?). Stabiliteten borgar för utdelningar och en modest, men ändå påtaglig tillväxt under kommande år. Det ska bli oerhört spännande att följa resan! 

Så kom då miljon nummer två!

Okej, det var bara två veckor sedan jag skrev om att jag nu hade 1,97 miljoner investerat när man räknar samman alla tillgångsslag (exklusive lgh så klart). Men inte tusan hade jag kunnat förutse att andra miljonen skulle komma så snabbt och att vi skulle ha den här tokiga utvecklingen som vi haft här i början på mars. Nu mäter tillgångarna närmare 100 000 kr mer sedan jag skrev det inlägget. På bara två veckor alltså. 

Nu har jag varit med länge nog att se både tokiga uppgångar och rejäla ras, men det är ändå uppiggande för reptilhjärnan när man får en positiv spike av den här sorten i sina innehav. Och ökningen säkrar då alltså min andra investerade miljon, bara 18 månader efter miljon #1.

Vilka innehav är det då som gått bäst?

Det är svårt att inte nämna kryptoportföljens fortsatt positiva utveckling, eftersom den har gått från 3 900 usd till 4 900 USD bara två veckor. Det motsvarar en ökning på ungefär 8 500 kronor.

Bitcoinpriset är på all time high och jag får dessutom insättningar på mitt konto hos BlockFi tack vare att ni kära läsare nu är över 20 st som valt att följa min guide och investera i krypto även ni. Jag blir extra glad av detta eftersom det innebär att ni förutom insättningsbonusar också haft en positiv utveckling hittills på er investering. Glöm bara inte att priset är väldigt volatilt och att det garanterat kommer gå ned någon gång igen från de här nivåerna.

Utöver krypto, så är det många av investmentbolagen som Bure, Latour och Svolder som haft väldigt fin utveckling på sistone. Mina nya investeringar i Irisity, Bambuser, Vitec och Infrea har även de gått väldigt bra på sistone. Portföljen uppdateras nu ikväll (14/3) för er så att ni kan se hela listan!

Positiv löneutveckling borgar för fortsatt god sparkvot

Jag har faktiskt inte reflekterat över den här biten på ett tag, inte sedan jag själv skrev inlägget om hur man får bättre lön faktiskt. Men nu har det rasslat på ganska bra för min del och på bara två år så har jag lyckats mer än fördubbla min lön (från en helt ok nivå) till en nivå som jag aldrig trodde att jag skulle ligga på under min livstid. 

Hemligheten bakom detta, om ni eventuellt undrar, tror jag ligger i att jag slutade tänka karriär och att byta upp mig till att istället bara fokusera på värdet jag kunde skapa för min arbetsgivare här och nu. Det + lite flyt att detta faktiskt har premierats (så är det ju inte på alla företag) har gjort att jag nu har nått denna fina nivå. Stolt över detta naturligtvis och känner fortsatt att arbetet är utmanande, inte betungande, vilket är allra viktigast.

Snart två år före 10årsplanen

Den höga lönenivån gör ju att vägen till att realisera 10årsplanens ultimata mål om 6 miljoner i portföljen till 2028, känns mycket enklare. Det känns till och med som att jag relativt bekvämt skulle kunna skala av ett par år på den planen om jag bara håller fokus och inte drabbas av livstilsinflation deluxe. Men det känns inte troligt, jag trivs fint med livet som det är just nu. 

Jag håller på att filar på ett inlägg om vilken sparkvot jag ämnar lägga mig på framöver och hur jag ser på mitt sparande nu när snöbollseffekten i portföljen infunnit sig på riktigt. Det har ni att se fram emot om en vecka eller två.

Tack förresten för att ni är med mig på resan, ni är en stor del i att det gått så bra som det har! Det förändrade verkligen mitt liv att skaffa den här bloggen, helt övertygad om det.

Hur Infrea söker upp potentiella uppköp och sedan styr bolagen

Äntligen har det blivit dags att återigen höra mig för med Tony Andersson, VD på Infrea AB, kring hur det går för företaget. Jag är sedan länge en aktieägare i bolaget och tycker därför att det är extra kul att få den här nivån av access till deras sympatiske VD. Den här gången gjorde vi faktiskt så att vi tog oss en liten pratstund tête-à-tête på deras kontor i centrala Stockholm. Mycket trevligt får jag säga och jag fick mig även en Infrea-mössa att ta med mig hem och en god sallad att förtära. Hans hämtsallad-game var helt klart on point. Tack Tony!

Kika gärna in någon av våra tidigare artiklar också tillsammans förresten och ge er själva lite historisk kontext. Men idag vill jag fokusera på Infreas strategi gällande potentiella uppköp. Och inte på ene övergripande nivå, utan så detaljerat och enkelt förklarat som det bara gick. Hoppas det också framgår av texten, mycket nöje!

Hej Tony! Kan du ta mig igenom er granskningsprocess inför ett nytt förvärv - hur gör ett börsnoterat investmentbolag för att identifiera potentiella uppköp? Det är något jag tror att många småsparare där ute faktiskt undrar...

Det kan gå till på flera sätt – vi hittar lämpliga kandidater genom att aktivt jobba med egen efterforskning, eget nätverk alternativt företagsmäklare, eller genom att en entreprenör eller dess representant kontaktar oss direkt. 

När det gäller att köpa via företagsmäklare till exempel så fungerar det på samma sätt som när du köper en bostad – mäklaren presenterar sina objekt och vi kan även berätta vad vi är ute efter. Samtidigt tycker vi att det här inte alltid är det bästa sättet att göra uppköp på, eftersom det i regel blir en budgivning mot andra intresserade bolag. Värdet kan då trissas upp onödigt högt för att affären ska vara attraktiv för oss. Just nu uppfattar vi att det är ganska många bolag ute till försäljning, så det kan ju vara en fördel i det hänseendet.

En bättre väg för oss är istället det egna nätverket. Till exempel kan något av våra dotterbolag tipsa oss om ett potentiellt bolagsförvärv. Ägarna kanske inte ens har tänkt tanken att de ska sälja sitt företag, men vårt dotterbolag känner till att bolaget har ett generationsskifte på gång. Eller så har de annan information som gör att vi tror att köpet kan bli attraktivt för oss. Med den ingången via våra dotterbolag blir också vår uppvaktning och eventuella bud både mer trovärdigt och mer attraktivt för motparten. 

Vi jobbar även med eget uppsökande av potentiella förvärv inom vår nisch. Vi tänker ”Vart bör vi vara? Till exempel i Värmland eller Skåne eller någon annan plats som vi inte är idag?” Då söker vi på den geografin och använder oss av rätt SNI-kod för våra typer av bolag i de relevanta databaser och system som finns över företag. Vi försöker identifiera vilka av de bolag vi får fram som matchar vårt fokus och så trattar vi ned därifrån. Hur kan ägarprofilen ut i ett för er attraktivt bolag? En attraktiv ägarprofil kan vara till exempel ett familjeägt bolag som står inför ett generationsskifte, alternativt ett bolag som leds av en grundare som nått sitt glastak. Vi söker efter de ägarna är måna om att bolaget ska fortsätta utvecklas och finnas kvar på sikt. De får en kontrollerad exit från sitt livsverk helt enkelt.

Summerat kan jag helt klart säga att vi lägger ned mycket tid på att identifiera och uppvakta nya förvärv. Det är ofta långa cykler, men det är väl värt den tiden vi lägger ned.

Vilken värderingsmodell applicerar ni för att identifiera en möjlig köpeskilling för ett nytt bolag?

Om vi kan förvärva för ett bolag för EV (Enterprise value/Bolagsvärde) som är cirka 3-5 gånger vinsten – då är det attraktivt för oss. Så klart hoppas vi också på en bra effekt från så kallat multipel-arbitrage. Det innebär att bolaget i samband med att det inkluderas i Infrea-koncernen så får samma värde (multipel) som Infrea-gruppen. Om multipeln i Infrea då är på exempelvis 10 så har vi fått ett multipel-arbitrage på 2-3 gånger. Det är enligt den modellen som även många investmentbolag arbetar. Nu är Infrea en industrigrupp – inte ett investmentbolag – men vi arbetar med samma modell.

I branscher med extrem tillväxt kan multipeln vara högre vilket resulterar i att avbetalningstiden kan eventuellt kortas. Säg att vi har köpt ett bolag köpts till en multipel på 4 och att vi sen dubblar vinsten, då är avbetalningstiden teoretiskt bara två år. 

Vi skiljer oss ganska signifikant från Private Equity som endast vill vinstoptimera t.e.x via aggressiv kostnadsreduktion och äga i fem-sju år för att sedan göra en egen exit. Vi förvärvar bolag för att fortsätta äga, utveckla och för att driva dem vidare – inte för att sälja. Till ledningen i de bolag vi köper säger vi ”du får vara kvar och driva skeppet vidare”. Jag kallar det management 2.0 – hur får vi det här bolaget att lyfta tillsammans? 

Den genomsnittliga organiska tillväxten i vår bransch är generellt lite lägre än i vissa andra branscher. Därför kommer Infrea också fortsatta växa genom förvärv även framöver. Följaktligen är det viktigt att vi lyckas med vårt management 2.0 och sätter det här i system på ett bra sätt – vilket jag också tycker att vi gör.

”What’s in it” för dotterbolagen och hur ser styrningen ut från er sida för att säkra upp framgången?

Vår modell går ut på att dotterbolagen kan ta större kliv framåt i sin tillväxt, lönsamhet och utveckling med oss som ägare än om de hade fortsatt att driva verksamheten själva. De får en mer professionell styrning och ett coachande stöd av oss och vi är även en finansiellt starkare ägare. Det leder i sin tur till ökat handlingsutrymme för verksamheten. Med målstyrning och riskkontroll i bolagen samt ett gemensamt fokus att stärka kassaflödet får vi också tillväxt i Infrea, vilket stärker oss finansiellt inför för eventuella framtida förvärv. 

Sedan ska man inte glömma att dotterbolagen inom vår koncern kan lämna ett gemensamt affärsförslag på större och mer komplexa projekt – även tvärs över våra affärsområden. Här igenom kan vi tillsammans gemensamt öka kompetensen som dotterbolagen inte hade kunnat göra var och en för sig. Det här höjer vår status hos kunderna och ger oss förhoppningsvis fler möjligheter i konkurrensen om uppdragen. Vi ser även till att dotterbolagens VD:ar nätverkar regelbundet för att de ska få ett värdefullt kunskapsutbyte mellan varandra.

De får även stöd från vårt huvudkontor. Centralt har Infrea idag sex personer som jobbar både med moderbolagets ekonomi och finansiella områden men även affärs- och verksamhetsutveckling. När det blir dags för planerade generationsväxlingar i förvärven passar vi också på att föryngra bland dotterbolagens Vd:ar vilket över tid ger oss ett managementteam som ska driva på verksamheten med ännu större fart än tidigare, lite i andan det med av vårt management 2.0

Hur säkrar ni ett förvärvat bolags fortsatta engagemang? Hur ser man till att det inte bara blir en exit för nyckelpersonerna som sedan drar till Bahamas och lever ut resten av sina dagar med glatt humör och pengar på fickan?

Vi förvärvar tjänstespecialister och som ledare för ett av våra bolag är man i många fall även så att säga ”namnet på byn”. Vi tror att de måste få behålla sin entreprenöriella frihet och sitt lokala varumärke. Vi försöker inte laga något som inte är trasigt. 

Vi tror också på att de lokalt ska behålla fulla ansvaret för sina kunder, sin marknad och sina medarbetare. De är entreprenörer som drivs och engageras av detta och hos oss i Infrea får de även fortsatt arbeta på det viset. På mindre orter (där de flesta av våra bolag befinner sig) är också långsiktigt trygga jobb av extra hög prioritet. Där kan Infrea med sin storlek bidra till den tryggheten. Lika före, lika efter som brukar vi säga. De som jobbar i bolagen ska inte märka av Infrea så mycket.

Vill ni läsa mer om Infrea, så kan ni med fördel göra det via Avanza eller infrea.se. Nästa veckas tema tillsammans med Tony kommer handla om Infreas utsikter framgent som investeringscase. Detta var naturligtvis extra spännande för mig, då jag äger Infreas aktie i min egen portfölj. Tack för visad uppmärksamhet, nästa inlägg kommer alltså om en vecka ungefär. 

1,97 miljoner investerat och flera nya innehav i portföljen!

Gud vad dålig jag har blivit på att fira mina små milstolpar, det är faktiskt så att ett par milstolpar gått ouppmärksammade nu på resan. Senast jag uppmärksammade utvecklingen var nog vid 1,6 miljoner tror jag. Bot och bättring! Det känns dessutom extra angeläget nu i och med att jag närmar mig miljon #2 med stormsteg upp för trappan...

...för i skrivande stund ligger mitt investerade kapital på 1,97 miljoner kr. Den noterade aktieportföljen ligger på 1 864 000 kr, medan jag alltså har drygt 100 000 kr i andra tillgångsslag. Jag kommer under veckan att uppdatera portföljen i sin helhet, så att ni får full insyn kring vad jag köpt/sålt. Jag har dessutom lovat ett par läsare att göra det, så det löftet ska jag försöka hedra. Men jag kan redan nu teasa med att jag plockat in spännande bolag som Irisity och Bambuser i portföljen to name a few. Båda är spännande case med framtiden för sig och representerar ett nytt led i min strategi att diversifiera portföljen från den tidigare så stora exponeringen mot finans och utdelningscase. Jag ser fram emot att läsa era reaktioner på dessa senare i veckan. Utöver min noterade portfölj, så har också mina kryptoinvesteringar tuffat på riktigt bra. 

Som ni ser, så ligger kryptoportföljen i detta nu på ca 3 900 USD (33 000 SEK). Detta är en väldigt fin värdeökning från de 2 550 USD jag satte in i början av året. Även om man alltid känner sig sist på bollen när det gäller kryptoinvesteringar, så är jag glad att jag tog steget. Och på tal om att ta steget, så har jag sett att 15 personer nu följt min guide för hur man investerar i krypto och därför skaffat Coinbase + BlockFi. Superkul att det fick ett sånt genomslag och uppenbarligen är den här typen av investering något som många varit sugna på. Som mest var min portfölj uppe i 4 800 USD tror jag, men oavsett värdeutveckling, så ämnar jag äga krypto på lång sikt och låta räntan ticka på i min favör. 

Sedan så vill jag också lyfta upp något jag inte pratat så mycket om tidigare och det är att jag fått chansen att investera 50 000 kr i bolaget jag själv jobbar på (vilket gör det till mitt andra onoterade innehav). Det känns verkligen fantastiskt att aktivt engagera sig i min arbetsgivares resultat och att det ger mig en tydligare känsla av att jag även jobbar för mig själv. Jag kan varmt rekommendera att göra detta om ni får chansen, givet att ni tror på bolaget så klart. Totalt har jag nu lite drygt 80 000 kr i onoterade innehav som ligger på mitt AF-konto på Avanza, uppdelat på två aktier. Båda företagen utvecklas väldigt starkt just nu, så jag hoppas på god avkastning här på lite längre sikt och framtida börsnoteringar.

Sedan så har jag även satt igång två mindre sparanden på Fundler och Savr som utgör en dryg tusenlapp just nu. Här ämnar jag månadsspara en mindre summa i varje månad som komplement till mina aktieköp. Tanken bakom detta är helt enkelt för en bredare exponering via bra fonder. Fundler använder jag för deras expertis och Savr för att jag helt enkelt får samma fondutbud som jag får via Avanza/Nordnet, fast till en billigare peng. Så det känns som en no-brainer att lägga in en mindre summa där varje månad. 

SÅ jag kan nu konstatera att jag, ett och ett halvt år efter första miljonen, nu närmar mig miljon nummer två med stormsteg. Den berömda snöbollseffekten har verkligen börjat infinna sig. Jag är ofantligt glad att jag började investera och att jag startade den här bloggen för att dokumentera fram- och snedstegen. Och för att potentiellt få stöttning på vägen. Och herreegud som ni har stöttat mig, det ska ni ha det största av tack för!

Så vad säger ni, har ni något härligt förslag på ett firande man skulle kunna unna sig vid miljon #2?