Möjligheterna med Fundler - och vad man faktiskt investerar i

Jag har valt att investera några av mina surt förvärvade slantar i fondroboten Fundler den här månaden. Och det finns ju en god anledning till det så klart. Jag tänkte att vi skulle gå igenom lite vilka olika möjligheter som finns med Fundler och vad man faktiskt investerar i. Den här artikeln presenteras i samarbete med Fundler förresten, tack för att ni är med och stöttar bloggen. Vill ni läsa den förra artikeln jag skrev om Fundler, så kan ni kika in den här. 

Olika sparmål hos Fundler

Man ska inte underskatta den emotionella sidan av sparandet. Att få små vinningar under vägen och hålla uppe motivationen är otroligt viktigt. Detta är lika sant även när man proffsat till sig och satt sparandet i system och upplever att privatekonomin går på autopilot. Därför gillar jag att man börjar sin resa med Fundler genom att välja ett specifikt mål som man strävar efter. Förutom att det skänker motivation, så är det även ämnat att agera som en vägledning- ju längre sikt man har på sin investering, desto mer riskbenägen kan man tillåta sig att vara. Fundler har ett antal sparmål att välja mellan:

• Fritidsbostad
• Pension
• Överskott
• Buffert
• Bostad
• Startkapital
• Barn
• Husdjur
• Resor
• Fordon

Man kan alltså med enkelhet sätta upp sin plan för olika målsparanden genom att allokera exempelvis 500 kr/månad som får gå till resor och 1000 kr som ska gå till en framtida bostad etc. Och med tiden så kan man beta av mål för mål och få en god slev motivation på köpet. Utöver ekonomiskt oberoende, så ser jag det själv som ett stort mål att kunna hjälpa mina barn till sin första bostad genom att lägga undan pengar i ett bra barnspar. Och där skulle jag absolut våga ta lite risk i och med att det är lång tid till en potentiell utbetalning från det målsparandet.

Vilka portföljer kan man välja mellan på Fundler?

Om man är intresserad av Fundler så tycker man gör gott i att själv kolla in Fundlers 8 olika portföljer. Det man bör tänka på är att portföljerna tagits fram efter olika riskbilder och att Global Framtid (som varit deras high performer) ligger i det mest aggressiva spannet. 

Om ni bara scrollat fram till den här rubriken utan att läsa inledningen på artikeln, så rekommenderar jag att ni riktar blicken uppåt igen läser igenom mina tankar kring olika sparmål. Sparmålet bör bestämma vilken riskbild du ska, och din riskbild är det som väljer fonden. 

Vilka värdepapper är det man investerar i?

Fundlers förvaltare har valt ut de bästa möjliga fonderna bland 36 000 fonder. Varje specifik fond har olika typer av innehav som utgör hela fonden. Komplicerat? Det kanske låter så, men jag ska se om jag inte kan skänka lite klarhet. Innehaven rör sig från obligationspapper, räntor och guld till derivat och aktier. Som regel är aktier och derivat de mest riskabla innehav du kan ha i en fond, och därför är dessa vanliga i en portfölj som Global Framtid (se bilden nedan). 

Väljer du istället att investera i räntor så får du i regel ett mer defensivt innehav. Pengarna är tryggare men du kan inte förvänta dig samma nivå på din avkastning.

Mitt innehav hos Fundler

Jag har valt att investera i fonden "Smart index - Potential" eftersom den endast har 0,3 % i årlig avgift och faktiskt har presterat riktigt bra den senaste tiden. Den är även den ganska aggressiv men inte fullt så volatil som Global Framtid. Innehaven ser ni här nedan:

Fundler omfattas också av den statliga insättningsgarantin, så om de skulle konka kommer inte mina pengar att försvinna. 

Vill du också testa Fundler?

Då kan du så klart göra det. Men, som alltid, så tycker jag att du ska läsa på om företaget på deras hemsida Fundler.se och se om detta är något för dig. All form av investering är förknippad med risk och du kan förlora alla dina pengar. Så var inte dum, utan gör din läxa först. 

Med den sköna lilla brasklappen ur världen, så kanske jag kan fokusera på hur du faktiskt kommer igång med Fundler istället? Bra så. Så här gör du:

1.  Ladda ned Fundlers App i App Store eller Google Play
2. Ange information kring din ekonomi och önskat månadssparande (eller gör en engångsinsättning)
3. Välj vilket investeringsstrategi som passar dig
4. Kör och se din pengar (förhoppningsvis) växa!

4%-regeln blir 5%-regeln?

Här kommer ett litet annorlunda inlägg på bloggen, nämligen ett filmtips. Jag har ett par youtubers som jag följer för att inspireras till personlig utveckling och för att hitta side hustles som ger mig glädje och som bidrar till en ökad fart på min frihetsresa. En av dessa youtubers, som jag kan plocka vissa tidbits of inspiration ifrån ibland, är Graham Stephan. Graham är en superhustler som gick sin egen väg (skippade college) och började sin fastighetskarriär i tidiga 20-åren. Nu är han 30 och har hunnit bygga upp en nettoförmögenhet på drygt 9 miljoner dollar. Inte illa pinkat. 

Anyhow, så är han väldigt duktig på att leva frugalt och var tidigt inne på tankar om FIRE. Därför började han bekanta sig med kända begrepp som 4%-regeln (tanken om att man årligen kan sälja av 4% av sitt innehav och leva på de pengarna fram till att man ligger i jorden). Men i det här klippet nedan, så levererar han lite intressant information om det här konceptet. Han belyser det faktum att det kan vara för pessimistiskt som frihetsmål att man ska spara ihop 25*sin egen årskonsumtion, det kan krävas mycket mindre än så faktiskt.

Det jag tycker är spännande med klippet är att han på ett trovärdigt sätt ifrågasätter en allmän uppfattning i FIRE-kretsar, inte minst här i Sverige. Och han ifrågasätter det på ett sätt som ger mig hopp om att vägen till finansiell frihet är kortare än jag först hade trott. 

I mitt fall skulle 5%-regeln innebära att min finansiella frihet (med ganska god marginal) skulle uppnås vid ett kapital om 4,8 miljoner istället för 6 miljoner. Det kan betyda 2-3 år i sammanhanget faktiskt, vilket är en otroligt stor skillnad. Då har jag räknat på ett snitt om 20 000 kr/månad i kostnader (vilket är över min normala konsumtion), så det hade blivit en ganska fet FIRE i sammanhanget.

Varför 4%-regeln är felaktig (enligt Graham Stephan och regelns egen upphovsman, William Bengen)

• 4%-regeln utgick ifrån att man började sälja av sitt innehav vid absolut sämsta tillfälle, då börsen stod högt i kurs
• Man räknade även att den följande 30-årsperioden på börsen var historiskt svag, ett worst case scenario (År 1968-1998 utgick man ifrån när regeln togs fram)
• Man kan realistiskt räkna med en avkastning på börsen på mellan 7-9%, - 2% inflation, - 4% utgifter. Det lämnar en med en buffert på mellan 1-3%. Detta är defensiv matte och borgar för att öka regeln till 5%. 
• Med facit i hand, så har det dessutom visat sig att man i genomsnitt kunnat sälja av hela 7% av sitt kapital för att leva på och vissa perioder så högt som 13% av sitt kapital årligen. Men alltså i snitt 7%, långt mer än 4%! 

Med det sagt, så har jag alltid gillat 4%-regeln för att den sätter en rimlig förväntan om att man måste göra grundläggande förändringar i sitt liv och hålla sig till dessa över tid. Det handlar om fördröjd belöning och inte ett projekt du löser på bara ett år. Men jag anser att det finns skäl att ifrågasätta modellen, inte minst om det är ett livsmål som du skjuter upp för att du först måste ha uppnått den där finansiella friheten. Då kan de där 2-3 extra åren av officiell finansiell frihet som du får av att istället applicera 5%-regeln vara magiska.

Vad säger ni läsare, är 4%-regeln en föråldrad måttstock för finansiell frihet?

Jag testar robotrådgivaren Fundler

Robotrådgivare, har ni hört talas om det tidigare? 

Jag har haft mina ögon på detta ett tag nu,eftersom jag är tokig i nya tekniska innovationer och gillar att "känna mig i framkant". Särskilt så när det gäller investeringar. Den senaste aktören på marknaden att fånga mitt intresse är Fundler. Därför tänkte jag att det vore kul att skriva ett inlägg om dem för att bättre stifta bekantskap med  den här fondroboten. Men innan vi går in på Fundler specifikt, så tänkte jag att vi kan ta och berätta lite mer om fenomenet fondrobot i stort. 

Vad gör en fondrobot egentligen?

En fondrobot är inte fullt så skrämmande som man kanske kan tro. Vi pratar inte läskig Artificial Intelligence som i filmen "I Robot" direkt. Sättet det funkar på är att Fundlers högst mänskliga fondförvaltare först väljer ut de bästa fonderna utifrån totalt 36 000 fonder som ska ingå i de olika fondportföljerna hos Fundler. Därefter kopplar roboten ihop rätt portfölj med kundens önskemål sett till den risk de är villiga att ta för att nå riktigt god avkastning. Ju högre risk, desto högre potentiell avkastning. Som med all annan investering då. 

Så man bör inte göra misstaget att förväxla fondroboten med någon aktierobot som köper och säljer värdepapper på börser jorden runt och driver upp/ned priserna i aktier på ett ibland onaturligt sätt. Utan här handlar det om en robot som gör smarta val baserat på den ambition du har för ditt sparande. Och dess valmöjligheter baseras på proffsen bedömning av vilka fonder som är bäst just nu. Typ så. 

Robotrådgivaren med högst avkastning

Fundler flexar musklerna på sin hemsida och hävdar att de levererat bäst jämfört med alla andra robotrådgivare på marknaden. Det tål ju att undersökas så klart. 

Påståendet baseras alltså på ovan bild där man jämför sig med både storbankerna och andra fondaktörer under perioden 1 jan 2019 - 31 oktober 2020. Det verkar alltså finnas fog för påståendet vid första anblick i fallet "Fundler Global Framtid". 

Sedan ska man ha med sig att detta bara är en av Fundlers 8 portföljer, så det är inte samtliga av deras 8 portföljer som krossat marknaden. Men det man då ska komma ihåg, är att portföljerna tagits fram efter olika riskbilder och att Global Framtid ligger i det mest aggressiva spannet. Så på en god marknad, så finns det goda chanser att få riktigt fin avkastning från en mer riskbenägen fond. Men en fond med lägre risknivå kommer så klart inte få samma höga avkastning som en fond av Global Framtids kaliber, det säger sig självt.

Jag testar Fundler

Jag tycker som sagt att fenomenet med robotrådgivare är spännande och jag tycker att Fundler har en ganska låg förvaltningsavgift på 0,6% totalt för Global Framtid, vilket jag kan svälja för tjänsten. Jag har inga problem att betala en viss avgift om de ändå bevisat sig tidigare och när jag förstår hur de tjänar pengar. 

Men kan man hitta billigare förvaltningsavgift än så, så bör man göra det. Gudarna vet att varje enskild procentenhet som man får på sin sida gör stor skillnad över tid, i och med ränta-på-ränta effekten. Därför kommer jag välja att gå in i deras fond "Smart Index - Potential" som endast har 0,3% i total årlig avgift och har presterat ganska bra över tid även den. Den ligger också i det mer aggressiva spannet sett till deras fonder. Och som sparmål väljer jag "Fritidsbostad"...får se om jag inte kan byta bild till någon riktigt skärgårdspärla att drömma mig bort till 👌. De underliggande innehaven i Smart Index Potential ser ut som följer:

Fundler omfattas också av den statliga insättningsgarantin, så om de skulle konka kommer inte mina pengar att försvinna. Likväl så är jag alltid försiktig och kommer initialt bara att gå in med 500 kronor för att känna mer på tjänsten och se om det kan bli en pålitlig extra plattform att investera i, utöver Kameo.

Vill du också testa Fundler?

Då kan du så klart göra det. Men, som alltid, så tycker jag att du ska läsa på om företaget på deras hemsida Fundler.se och se om detta är något för dig. All form av investering är förknippad med risk och du kan förlora alla dina pengar. Så var inte dum, utan gör din läxa först. 

Med den sköna lilla brasklappen ur världen, så kanske jag kan fokusera på hur du faktiskt kommer igång med Fundler istället? Bra så. Så här gör du:

1.  Ladda ned Fundlers App i App Store eller Google Play
2. Ange information kring din ekonomi och önskat månadssparande (eller gör en engångsinsättning)
3. Välj vilket investeringsstrategi som passar dig
4. Kör och se din pengar (förhoppningsvis) växa!

Har ni, kära läsare, testat på Fundler även ni? Dela gärna med er av era erfarenheter i kommentarsfältet i så fall. Nyfiken på att höra era tankar.

Komplett Bank - det perfekta kreditkortet för genomsnittssvensken?

Hej vänner, long time no hear. Men det ska det bli ändring på framöver. Planer är formulerade och jag hoppas att ni hänger med på resan nu när vi växlar upp tempot igen. Finns det något alternativ än att steppa på gasen i dessa corona-tider? Inte för mig i alla fall. Därför kan ni nu äntligen läsa om den uppdaterade portföljen som seglat upp en bra bit över 1,6 miljoner igen. Jag kommer även att uppdatera sektionen med mina verktyg och bok- och poddtips nu ikväll, mycket nöje!

Men till dagens ämne. Jag har tidigare skrivit om kortet från Komplett Bank och dess magiska effekt tillsammans med cashback-lösningen från Refunder. Och det är fortfarande en sanning god som någon, har ni inte redan läst det inlägget så rekommenderar jag er att börja där. 

Perfekt avvägd bonusersättning för genomsnittssvensken 

Det här är en något klurig rubrik, men jag vågar ändå påstå att det finns relevans i påståendet. Varför? Jo, eftersom jag är en sparsam innerstadsbo i Stockholm, så tror jag ändå att min konsumtionsnivå torde ligga ganska nära snittet. Och med mina balanserade utgifter på årlig basis, så har jag nu i skrivande stund kommit upp i drygt 1800 bonuspoäng via Komplett Bank (alltså 1800 kr direkt i fickan). Jag har alltså snart, men ännu inte, kommit upp i det årliga bonustaket för det här kreditkortet.

Om ni inte redan visste det, så har Komplett Bank alltså satt ett bonustak på 2000 kr/år i ersättning för att man använder deras kreditkort. Jag har mötts av ett par kommentarer i kommentarsfältet tidigare som gjort gällande att "Ja, jag använder kortet ett halvår ungefär tills jag slår i taket och sedan använder jag något annat". Men det här har alltså inte varit fallet för mig, och tur är väl det? 

Och om jag, med mitt semi-snåla leverne i Stockholm kan klara mig helt perfekt på det här bonustaket under ett år, varför skulle inte du kunna göra det?

Min egen bonusresa

Jag tycker det är värt att nämna att jag endast använder kortet från Komplett Bank till mina egna personliga utgifter och köp under ett år. För hushållets gemensamma utgifter, så använder jag och min sambo två gemensamma kort, SAS Amex blue (för flygpoäng) och Preem Mastercard (för cashback). Inte för att det är flygtider just nu, men jag ser fram emot en tid då detta kan rampas upp igen. Hojta i kommentarsfältet om ni vill ha en inbjudningslänk till SAS-kortet så kan jag maila detta till er. Kortet är gratis och vi får båda ersättning i form av bonuspoäng om den nya "kunden" kommit in via en inbjudningslänk. 

Men min egen bonusresa med kortet från Komplett Bank började 21 januari 2020, just för att jag närde förhoppningen om att det här med 2000 extra kr varje år skulle kunna bli riktigt bra för mig. Jag var naturligtvis rädd för alla faror som kreditkort innebär, men hittills har jag hållit mig helt på banan och därför endast kunna avnjuta fördelarna som det här kortet ger mig. Och med tanke på att jag nu i december antagligen kommer hamna preciiiis vid bonustaket, så verkar det vara ett perfekt kreditkort för mig att använda.

Vad är faran med kreditkort?

Det här tycker jag är väldigt viktigt att påpeka när vi talar om kreditkort. Den gyllene regeln kring kreditkort är att det är positivt att använda sig av kreditkort, så länge som man betalar hela sin räkning i tid. Och det är något jag kan skriva under på. Men innan man skaffar sitt kort, så vill jag att man känner till tre uppenbara faror med kreditkortsanvändande över tid: 

1.  Betalar du inte hela räkningen i tid, så kan du åka på dyra påminnelseavgifter + ränta.
2. Att betala sin räkning en månad senare än själva konsumtionen kan ibland leda till att man inte planerar sina utgifter och konsumerar i linje med vad man faktiskt har råd med.
3. Att vara frånkopplad den fysiska överföringen av pengar kan göra att man inte "känner smärtan" av sin konsumtion, vilket i sin tur kan leda till överkonsumtion. 

Eftersom jag själv har varit medveten om dessa tre risker innan jag skaffade kortet, har jag inte upplevt det som något problem alls att använda mitt kreditkort. Tvärtom, så är det bara nytta hittills. Men jag vill väldigt gärna att ni tänker på detta och överväger riskerna innan ni börjar med kreditkort. 

Hur skaffar jag kortet från Komplett Bank?

Ok, så du är sugen på att introducera en extra intäkt på 2000 kr årligen i ditt liv? Rimligt säger jag. Då gör du helt enkelt så här:

1. Gå in på Kompletts hemsida
2. Fyll i dina personuppgifter under "Ansök om kreditkort" och tryck på Skicka Ansökan
3. Klart!

Länken ovan är en annonslänk, så bloggen får ersättning om du går in direkt via den länken istället för att googla dig till deras hemsida. Det här är ett av många enkla privatekonomiska knep som jag älskar att ha i min egen verktygslåda. Och när man använder det här tillsammans med cashback från Refunder, i samband med sina köp online, så blir verktyget ännu lite starkare. Så kika gärna in Refunder också i samma veva. 

Tack för visad uppmärksamhet och jag ser fram emot att bidra med fler inlägg nu framöver. Kika gärna in mina sociala medier också när ni får en chans, jag kommer att lägga särskilt fokus på instagram framöver exempelvis. 

Utdelningsåret 2020

Efter en tokdyster inledning på året med riskaversion och inställda utdelningar vart än ögonen skådade så var det inte många av oss som vågade drömma om ett positivt utdelningsår. Inte för att det blivit vad man drömt om, men det kunde definitivt gått mycket sämre. 

Hittills i år har jag lyckas håva in 23 674 kr i utdelningar. Under pandemiåret 2020, så har jag alltså nästan fått ihop till en genomsnittlig månadslön i utdelningar. Det får man ändå känna sig ödmjukt tacksam inför.

Vad betyder utdelningarna egentligen?

Nu har förvisso inte min arbetssituation påverkats nämnvärt av Corona men den här extra månadslönen skänker ändå en god portion trygghet. Man vet aldrig vad som händer i en kris. Det får mig också att förstå att jag är på rätt väg och att jag fått utväxling på den insats jag lagt ner, både i form av timmar för att utbilda mig om olika bolag men också strävan att bygga upp ett hyggligt kapital i tidig ålder. Det kan låta högtravande, men det gör att jag snart kan börja ticka av en viktig byggsten för min egen framtid. Det är förvisso en 10årsplan vi pratar om här, men jag känner redan nu att fundamentet är solitt. Det här kommer gå bra. 

Vad tror om jag resterande delen av utdelningsåret?

Det poppar upp ett par positiva överraskningar nu med jämna mellanrum. Senast i raden att avisera om nya utdelningar var Skanska och Essity. Särskilt Essity är ett företag jag ägt länge och ämnar att göra på sikt. Ett stabilt case med marknadsledarskap inom de flesta av sina kategorier, kategorier som också bemöter några av de stora problem vi alla står inför (åldrande befolkning, miljöfrågor). Bara med de här två bolagens utdelningar, så kommer jag få in närmare 2 100 kr till i portföljen. Med tanke på att jag har ganska gott om månadsutdelare och Svolder + Investor som (förhoppningsvis) också ska bidra för året, så ser jag det inte som helt otroligt att jag landar på närmare 28 000 kr för året. Det är bra. 

Avstickare från 10årsplanen

Eller är det det? Jag har kontinuerligt legat ett år före plan varje år i stort sett. Nu blev det ett mellanår som jag därför har "råd" med i sammanhanget. Portföljen skuttar snart upp till över 1,6 MSEK och med bra positioner i portföljen, så hyser jag ändå en förhoppning om att klara av 60 000 kr i utdelning 2021. Now we talkin'! 

Jag har bloggen och alla ser som läser att tacka för så mycket. Mängder med inspiration, tips på verktyg och sköna hejarop som gör att det är enkelt att hålla sig på rätt kurs. Tack, tack, tack!

Vilka externa utmaningar ställs man inför som ett investmentbolag inom infrastruktur?

Här kommer så andra delen i en ny vända intervjuer med Infrea ABs VD, Tony Andersson. I första delen, så diskuterade vi bland annat hur deras verksamhet påverkats av Covid-19. I den här delen går vi in lite djupare kring deras verksamhet och ställer även lite knivigare frågor kring deras möjlighet att växa på sikt. Jag uppskattar verkligen de ärliga svar som Tony gett mig och hoppas det leder till lite intressant läsning, det är inte alltid man som ödmjuk bloggare får access till VDn för ett börsbolag på detta vis. Mycket nöje!

- Ni har vuxit kraftigt via förvärv nu en längre tid. Hur ser ert kassaflöde ut, ska man som investerare förvänta sig nyemissioner snart för fortsatt expansion?

Om du menar att göra en emission för att ta in kapital, så har vi inga planer på det idag. Men när vi förvärvar är det ibland viktigt att knyta nyckelpersoner till oss varför årsstämman beslutade att ge styrelsen rätten att besluta om nyemission om högst 1 750 000 aktier. Det skulle motsvara en utspädning om 10 procent, vilken vi kan använda till exempel vid förvärv. Vi ha fortsatt ett gott kassaflöde och på det hela känns det tryggt att vi har kapacitet att göra fler förvärv av egen kraft.

- Om vi fortsätter på spåret med er tillväxt, så kunde man se i er senaste rapport att ni hade en tillväxt på 55%. Av denna så stod ca 53% från förvärv och endast 2% organisk tillväxt. Kan man tolka in att ni fortsatt kommer vara väldigt beroende av nya förvärv för att nå er målsättning om 15-20% årlig tillväxt?

Ja, det stämmer. Vi är ett förvärvsdrivet företag och så kommer det fortsatt att vara. Men för att förtydliga, så växte affärsområdet mark & anläggning med hela 8,6% under perioden och ackumulerat 10,3%. I och med att affärsområdet Vatten & Avlopp i år har tydliga styrning mot lönsamma affärer så har det (vilket är enligt förväntan) lett till en negativ tillväxt inom det affärsområdet, men med resultatförbättringar. Detta ger effekt på koncernen som helhet och gör att den organiska tillväxten om 8,6% i Mark & Anläggning inte slår igenom fullt utan koncernen som helhet växte med 2%.

- Hur beroende är man, som aktör inom infrastruktur, av politisk välvilja och medel för att fortsätta utveckla större infrastrukturprojekt? Med andra ord, finns det ett element av politisk risk i er business?

Alla bolag har risker kopplade till politiska beslut. Att tro annat är att vara lite naiv. Politiker behöver näringslivet för arbetstillfällen och skatteintäkter och den svenska modellen där det mesta av besluten lämnas till arbetsmarknadens parter än politikerna själva tycker jag fungerat väl genom åren. När det gäller beslut om större infrastrukturprojekt kan de såklart påverka oss även i en högkonjunktur beroende på vart de finns geografiskt. Sen är infrastruktur som jag nämnt en väldigt stabil marknadsnisch över tid och jag tror den är egentligen av oss som använder den, genom att vi ställer krav. Ser jag till läget här och nu, till de infrastrukturprojekt som pågår eller som ska startas nästa år eller året efter, så finansierades och beslutade dessa om för länge sedan. Det förstärker vår hållning att vår bransch är väldigt stabil och förutsägbar över tid relativt andra branscher. Men en gammal norm är att om ett samhälle skall utvecklas behöver det en väl fungerande infrastruktur. Jag tror de förstod detta redan på romarnas tid.

- Hur växer ni själva rent operativt i bolaget? Ju fler bolagsförvärv, desto fler styrelserum att fylla med Infrea-representanter antar jag?

Både ja och nej. Vi leder våra bolag operationellt, inte legalt. Våra dotterbolag har det dagliga ansvaret och befogenheterna att hitta bra affärer och personal. Vår verksamhetsmodell är en så kallad decentraliserad ansvars- och ledarskapsmodell. Infrea utmanar, sätter mål, jobbar med riskkontroll samt ekonomisk uppföljning och utvärdering. Alla Dotterbolags VD ingår i Infreas utökade ledningsgrupp där morgondagens gemensamma agenda diskuteras. Där görs mycket av det arbete vi behöver för att implementera och samlas kring vår affärsstrategi och skapa ett gemensamt forum för synergier. 

Med det tackar vi Tony varmt för den här gången. Jag kommer definitivt följa Infreas resa med stort intresse framöver. Förhoppningsvis får vi möjlighet till fler avstämningar av den här arten också, jag uppskattar verkligen det öppenhjärtliga samtalet.