En latte på stan, igen?!!! |
Vi har haft våra samtal kring ekonomi men är i grund och botten samstämmiga kring våra prioriteringar. Men några små duster kan fortfarande förekomma ibland, jag tänkte att det vore kul att dela med sig av dem och ge min syn på dem.
1) De här pengarna du sparar hela tiden får ju inte jag någon glädje av?
Det här förstår jag känns rimligt i stunden eftersom vi inte har delad ekonomi. Det hon så klart reagerar på är att vi inte äter ute lika ofta som vi skulle kunna göra eller går på massa konserter och musikaler. Inte för att vi inte gör det alls, bara att vi inte gör det lika ofta som andra par vi känner. Hon reagerar väl dessutom på att jag i min egen snålhet mot mig själv inte alltid unnar mig så mycket som jag "borde".Mitt tillvägagångssätt här är att jag försöker kommunicera är att detta på sikt självklart kommer att ge oss båda massor av värde. Det kommer ge oss tid, tid, tid vilket är det viktigaste vi kan ge varandra och kidzen, utan tvekan. Jag har till och med haft ingående diskussioner med barnpsykologer på ämnet kring att ge tid till sitt barn. Och de diskussionerna har faktiskt stärkt mig i min grundsyn, eftersom de vittnar om att de tvingas se så många barn agera utåt i jakt på uppmärksamhet från andra människor. Det här kan vi förhoppningsvis slippa.
Sedan är det ju så att min partner även hon börjat investera och lyser upp som en sol när hon ser hur mycket utdelningar och värdeökning hon fått på kort tid. Redan första året tror jag hon landade på över 3000 i utdelningar. Steg för steg så känner jag att det här leder till att vi slipper ha den här typen av gräl framöver. Hittills så är det tyvärr jag som stått för alla hennes köp, vilket inte riktigt leder till helt ägandeskap för hennes egen resa. Får börja lämna över detta mer och mer så kan vi nog ro den berömda båten i hamn tillsammans :).
2) Vad är alla pengar värda om man inte njuter?
Det här går lite i linje med ovan men jag tycker det tar in en till dimension i sammanhanget, nämligen glädjen till resan i sig. Att jag satt mig av på den här resan känns rätt både framgent men även i stunden. Jag betar av små mål, jag håller mig motiverad och jag lever ett rikt liv där jag definitivt inte saknar något materiellt. Att känna mening i det man gör och att ha förmånen att följa ett mål man genuint tror på (till skillnad från KPI:er som trycks ned i halsen på en på diverse arbetsplatser) är en ynnest och en otrolig njutning.Sedan finns det ju element som att livsfilosofin stoicism och att idka frugalitet påvisat ökade lyckonivåer för många människor och eventuellt är det detta jag känner av. Det kan vara värt att dyka djupare in i detta på bloggen framöver men i detta nu nöjer jag mig med följande: Det känns bra redan i detta nu att vara på den här resan med 10årsplanen. Längre än så behöver man inte tänka ibland.
3) Varför tog du det på det gemensamma kortet, det är ju bara du som äter jordnötssmör utav oss?
Det här med millimeterrättvisa kan vara både en gåva och en plåga. Med nya bekantskaper försöker jag alltid vara noggrann med vad var och envar är skyldig för matutgifter osv innan man kommit fram till en gemensam grundsyn på hur det ska skötas. Men i ett förhållande så anser i vart fall jag att man måste ha en sorts grundgenerositet mot varandra och lita på att det inte går överstyr. Idiotiska utlägg ska så klart tas upp, men annars, låt det bara vara och fortsätt vara glad att du är tillsammans med en härlig person. Omprioritera din energi till det som skapar värde för de omkring dig och välj dina strider.Se inte detta som någon "7 steg för att slippa gräl om pengar med din partner och få tillbaka potensen på köpet" utan det här är bara en personlig redogörelse kring diskussionerna som dykt upp för oss. Men kanske att någon känner igen sig där ute ändå? Och eventuellt har fler ämnen än dessa som dykt upp?
Grymt inlägg, jag har för några månader sedan slussat in sambon på aktier/fonder och sparande, tidigare var det bara jag som skötte detta. Fick hon att läsa lite böcker inom ämnet och nu är hon helt fast! Nu är det "bråk" om hur mycket pengar som skall in på hennes avanza konto kontra mitt konto hehe. Vi har helt gemensam ekonomi så tanken är att vi långsamt ska jämna ut mitt försprång på insättningar. Har ni funderat på gemensam ekonomi? Jag tycker det är bra, jag tjänar ganska mycket mer än henne men jag ser hela familjen som ett och för mig/oss är det självklart med gemensam. Kanske är enkelt för oss då ingen har några dyra vanor/hobbies som sticker ut kostnadsmässigt och att vi har så lika tänkande när det kommer till ekonomi.
SvaraRaderaTack. Ja, det är ju onekligen ett positivt intresse vi har så varför inte dela det med den vi älskar? Tyvärr kan jag inte skryta med att det blivit ett "bråk" som i din situation men hon har kommit väldigt långt på vägen känner jag och det är väldigt kul.
RaderaPå sikt så tror jag definitivt också på gemensam ekonomi, speciellt om barn kommer in i bilden. Speciellt, som du säger, om både har samstämmighet och ingen dyr hobby eller vana som sticker ut. Men jag vågar nog påstå att jag själv fortfarande är lite mer frälst och prioriterar det högre men tids nog möts nog våra kurvor, det tror jag allt!
Jag har skrivit det förut och jag gör det gärna igen, Jag gillar bloggare som bjuder lite på sig själva och vågar visa lite av sin privata sida. Detta min vän är precis det du gör!
SvaraRadera// PP
Det hade nog gått mig förbi i alla fall så bra att du gjorde det. Tack för de uppmuntrande orden! :)
RaderaJag kan faktiskt brodera ut mitt svar än mer när jag tänker efter. Just det här att våga vara lite privat i alla fall känner jag är så jäkla viktigt ändå. Hur tusan ska människor annars kunna känna igen sig i det man gör, speciellt när ämnet är privatekonomi?
Vilket härligt inlägg, med fru och två vuxna barn som flugit ut känner jag verkligen igen mig. Olika perioder i livet ger upphov till andra prioriteringar, sportlov =skidresa, sommar =semester detta kan bli intressanta diskussioner framöver.. ��
SvaraRaderaJag förstår dig helt. Det är så lätt att hamna i den lunken av förväntningar där det till slut blir svårt att säga ifrån eftersom man snabbt får en tråkstämpel om man gör det. Det kvittar nästan om man har en 10årsplan för sig själv om man inte delar den med sin partner och övriga familj :). Känner du att det blivit annorlunda nu när barnen lämnat boet?
RaderaJa det får jag medge, både jag och min fru är ekonomiska av naturen och gillar att ha koll på debit och kredit. Dock stöttar vi barnen ekonomiskt då de pluggar långt ifrån oss. Men den totala kostnaden har gått ner markant, två tånåringar som tränar äter en hel del.... Nu investerar vi i oss och för vår skull. Att kunna gå på restaurang och ändå ha lägre månadskostnad samtidigt som man bygger utdelningsportfölj är en fantastisk känsla, lite som att man lever i två goda världar.. :)
SvaraRaderaTack för en inspirerande blogg.
Mvh Stefan
Det måste vara otroligt skönt att nå den punkten i livet då man äntligen får fokusera lite på sig själva igen? Låter som att ni är inne i en glädjefull fas, ser fram emot den med tillförsikt för egen del.
RaderaTack för fina ord Stefan, hoppas kunna leverera något matnyttigt även i fortsättningen :)
Haha "bara du som äter jordnötssmör" men om du har jordnötssmör så tar du väl mindre av t.ex. skinka så då borde ju skinkan inte heller gå på gemensamma kortet :) kan vara ett motargument��
SvaraRaderaHej Micke, lysande argument den ska hon banne mig få höra nästa gång :).
RaderaDet första inlägget som jag läser av detta slaget! Tack för att du delade med dig av det.
SvaraRaderamvh,
Kul att det uppskattades! :)
Radera